Kockmasters Djurfria Oumph!are

Som nybliven vegan kommer du eventuellt att ställas inför situationer där folk ifrågasätter ditt val. Du kanske är på ett sportevengemang och blir erbjuden en till synes delikat korv av en korventusiast som trots dina tafatta förklaringar om ditt medlidande för korvdjurets tragiska livsöde och korvuppfödningsindustrins påverkan på miljön inte kan förstå varför du måste bry dig SÅ mycket. Varpå du låtsasäter korven i perfekt profil, gömmer den bakom örat och därefter tar med den till Kockmasters Korv Sanctuary där korvar får ströva fritt i sin naturliga miljö.

Men förmodligen kommer du nog mest bara möta folk som gör tummen upp och blir inspirerade av din pastalika hy och sweet chili-doftande uppenbarelse. Och när de säger "Åh, det hade jag med velat, men jag kan ju så lite om sånt, jag vet inte om jag skulle klara av det..." så svarar du "Do you have a moment to talk about Kockmaster Christ?".

Det finns dock en viss risk att du som selotisk born-again Kockmastervegan kommer uppfattas som sittande på en hög häst om du är för aggressiv med ditt evangelieförkunnande, vilket få uppskattar, särskilt med tanke på att du tidigare har varit en riktig jävla jojovegetarian. Därför är det viktigt att inte vara för uppenbar när du tvingar på folk Kockmasterveganismen. Gemene hen kan nämligen bli väldigt defensiv när man i smyg deapplicerar deras döda djur från tallriken och tar med till Kockmasters Jurtjyrkogården Sanctuary. Gå istället ut och låtsas vara ett ljus för världen. Låt människorna tro att du är en omilitant vegan som inte bryr sig SÅ mycket - och deras gard kommer sakta sänkas. Och när du berättar att du har en vän som du inte kan se, men som alltid finns där, med järnberikad hand dikterandes vad du får och inte får äta, som även kan vara deras vän, i utbyte mot bokstavstrogen slavmentalitet, så kommer de inte kunna motstå de silkeslena Kockmasterkedjorna.

Därför ska vi idag laga Kockmasters Djurfria Oumph!are, för att visa att det går att laga djurfri mat utan att bry sig så mycket.

Dagens rätt kräver följande ingredienser:
Mjöl, förhoppningsvis mjölbaggefritt, inte för att jag bryr mig.
Vatten, förmodligen en del mikroorganismer i, men vem bryr sig?
Salt, lite/mycket, bryr mig inte.
Oliv, upphängd, halshuggen och rituellt tömd på oskuldsolja.
Pulled Oumph!, sönderslitet djur utan djur.
Raps, olja.
Spenatblad, bra mot järnbrist och njurstensbrist.
Sweet chili-sås, Hot laGott.
Tomat, perfekt benfritt filéad.
Morot, riven till döds.
Cashewnötter & friends, side dish.

För en nybörjarvegan som du kan det vara svårt att skilja på bröd med djur i och bröd utan djur i. Hur var det med E428? Var det han vi såg på safarin häromdagen? Förmodligen inte. Det är dock ganska roligt att göra sitt eget bröd så ta ditt mjöl och blanda med vatten, salt och olja och knåda tills en deg uppenbarat sig. Förmodligen kommer du strunta i det fysiska receptet och gå på receptet i ditt huvud som säger dubbelt så mycket vatten som mjöl. När du inser att du står och försöker knåda ihop nån slags vattenpannkakssmet så är tiden inne att applicera massor av extra mjöl i smeten. Voilà - deg! Eftersom du inte har någon jäst hemma och/eller i degen så kan fluffighet bli svår att uppnå. Simulera därför visuell fluffighet genom att forma bröd nr. 2 till en linsformad hatt. Det linsformade brödet kan bli svårt att steka, men kom igen, du är vegan nu och veganer bryr sig inte.

När brödet är färdigstekt så placeras oumphen i stekpannan med rapsoljan och blir på så sätt även det stekt. Applicera nu ditt perfekta bottenbröd på en tallrik och påbörja byggandet av ditt oumph!are-torn. Kockmaster rekommenderar att börja med tomatfilén, därefter oumphen, därefter spenaten, den rivna moroten och sweet chili-såsen och sist men inte minst; det perfekt stekta, sjukt visuellt fluffiga hatt-brödet, som inte alls är lite för tjockt och degigt i mitten.

För nu din mellanmålsblandningspåse från skafferiet till tallriken och se hur nötter och torkad frukt appliceras bredvid oumph!aren i perfekt symbios. Förtär med en nyfunnen glädje obryddhet över att du som Kockmaster Apprentice skapat en måltid som står utanför djurindustrin där glada kossor skrattar hela vägen till tvångsinseminationen.



Hot laKockmaster gjorde mer för veganismen med detta receptet än vad veganismen gjort för veganismen sen veganismen veganismades.