Kockmasters Pasta utan dött djur

Okej, Kockmaster Apprentice. Du har efter en längre vegetarianperiod uteslutande bestående av spaghetti, halloumi och sweet chili-sås insett att halloumidjuret också har känslor och därmed tagit steget till att bli vegan och undrar naturligtvis nu hur detta ska gå utan en ledsagare och guru som kan guida dig ut ur ostdisken utan att du hamnar i B12-underskottets mörka anemiska värld. Som den frälsare han är hör Kockmaster din bön och återuppstår på det tredje året, knuffar undan stenen, knuffar undan Paulus och vandrar nu i ettor och nollor bredvid dig. Var inte rädd, du är återigen i Kockmasters trygga famn.

Det finns många anledningar till att inte bli vegan. Den vanligaste är förstås: "Hur ska jag då kunna laga Kockmasters Pasta med dött djur?" - ett vattentätt argument som fick stå oemotsagt ända fram tills nyligen då kokboksforskare autenticerade "E du go eller?"-rullarna; förmodligen århundradets största religiösa upptäckt, funna av en herdepojke i Johanneberg i Göteborg, innehållandes det ditintills okända receptet Kockmasters Pasta utan dött djur. Upptäckten skakade om hela Kockmasterkyrkan och alla omvändes omedelbart till veganer med hjälp av tvång. "Varför inte nöja sig med vegetarianism?", frågade sig vissa. "Du skall alltid Maxa", svarade Kockmaster. Och bevingade kossor med glorior runt spenarna sjöng herrens lov i Kockmasterhimlen.

Så, nu när alla hinder mellan dig och veganismen raserats så står du här, likt en hjälplös hungrig kalv, bönandes om att Kockmaster ska blotta sitt ljuver och droppa sin mjölkersättning gjord på soja i din mun. Och droppa kommer han, för han vet att du utan kärleken från hans piskande herdestav kommer avvika från flocken och finna dig själv på villovägar.

Gå därför ut och gör alla nedanstående ingredienser till dina och påbörja därefter tillagningen av Kockmasters Pasta utan dött djur.

Dagens rätt kräver följande ingredienser:
Spaghetti, mjöltomtebloss.
Dött djur, nej.
Tofu, grön, sen brun.
Paprika, eventuellt innehållande näring.
Tomat, mest bara röd.
Broccoli, förmodligen bra på nåt sätt.
Avokado, brun, sen grön.
Morot, skalad, sen skalad igen.
Sweet chili-sås, självklart.
Rapsolja, bohemsk och tjock.
Pesto, sabbt.

Börja med att koka upp vatten i din minsta kastrull över den största lågan på gasspisen. Mycket eld på liten kastrull = Maximal maxning. När kokning uppnåtts appliceras spaghettin i kastrullen och några av de utstickande spaghettisarna börjar brinna. Påbörja därför grönsakshackningen. Som vegan är det viktigt att se till att man får i sig rätt näringsämnen. Det bästa sättet att uppnå detta mål på är följaktligen att ha så många olika saker på tallriken som möjligt och hoppas på att någon av dem innehåller något som kan vara bra att ha. Luck is power.

Fortsätt grönsakshanteringen genom att skala bort skalet från moroten. När du ändå håller på och skalar så kan du lika gärna fortsätta skala tills moroten försvinner helt. Skala med fördel dock ner i en bunke istället för i papperskorgen. Bryt av lite broccoli från broccolin och skölj. Broccoli går utmärkt att äta som den är. Ät den därför som den är. Övriga grönsaker hackas till perfekta kuber.

Nu är det hög tid att ta tofubitarna som du skar upp tidigare och applicera i den upphettade och rapsoljade stekpannan. När bitarnas färg skiftat från tofugrön till tofubrun och spaghettin är tillräckligt färdig och durkslagad så hälls allting i en bunke och rörs samman med peston. Förflytta önskad mängd mat från bunken till tallriken och överös måltiden med det förädlade chiliguldet.



80% av alla Kockmaster Apprentice:ar kommer förmodligen inte att se det här inlägget om de inte har slagit på Kockmaster-aviseringar. Slå därför på aviseringar om du inte ser det här inlägget. Mvh, Kockmaster.